Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning inom kommunal verksamhet. Undersökningsgruppen bestod av 10 undersköterskor eller vårdbiträden yrkesverksamma inom kommunal verksamhet i Norrbottens län. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier benämda "Initiera handledning", "Erhålla handledning", "Tillämpa handledning". Resultatet visade att vårdpersonalens erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning är att handledningen i stort sker inom ett avgränsat område.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av trädgården som arena för arbetsterapeutisk rehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sju legitimerade arbetsterapeuter som arbetat med klienter i trädgårdsmiljö. De utvalda arbetsterapeuterna intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Det insamlade datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier "Trädgården som ett aktivitetsrum", "Trädgårdsrelaterade terapeutiska aktiviteter" och "Arbetsterapeutens kompetens för trädgårdsrehabilitering".

Bakgrund: Personer med Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) har ofta svårigheter att hantera sin vardag på många olika plan. Arbetsterapeutisk behandling syftar till att underlätta det dagliga livet och därmed minska svårigheterna som personer med ADHD upplever i sin vardag.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder samt dess effekt och betydelse för personer med personer med ADHD.Metod: Studien är en litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ingår. Sökningen efter aktuell forskning utfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Totalt 11 artiklar uppfyllde urvalskriterierna. Interventionerna i studierna kategoriserades efter liknande innehåll.Resultat: Interventionskategorierna syftade på att förbättra den sociala och motoriska färdigheten, anpassa miljön, förändra aktivitetsutförandet och att ge psykoeduktiv behandling till omgivningen.

Spegelträning är en ny och relativt oprövad metod för behandling av handskadade patienter. Behandlingen ger en illusion av funktion i en icke fungerande hand och metoden baseras på forskning om hjärnans plastiska förmåga som gör att kroppsuppfattningen snabbt kan förändras. Studien gjordes som en fallstudie och beskriver spegelträning som arbetsterapeutisk intervention på en patient med handskada. Patienten tränade med spegel i sex veckor. Handfunktion och aktivitetsförmåga före respektive efter behandlingsperioden jämfördes.

Stroke är den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna. Upp till ca 65 % får någon form av kognitionsnedsättning. Den kognitiva förmågan är avgörande för hur man klarar av att utföra dagliga aktiviteter, delta i sociala sammanhang och för känslan av livskvalitet. Arbetsterapi spelar en viktig roll för rehabilitering och förbättring av ADL-utförande samt delaktighet.Syfte: Att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med genomsökning av databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO.

Den här uppsatsen var en genomgång av litteratur som publicerats mellan 2005 till mars 2008 rörande ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) i förhållande till arbetsterapi. ICF är en klassifikation som anses vara användbar inom rehabilitering och arbetsterapi. Syftet med studien var att redogöra för den senaste vetenskapliga litteraturens beskrivningar om betydelsen och användningen av ICF inom arbetsterapi. Frågeställningarna var inriktade mot hur ICF använts inom olika områden, vilka faktorer som påverkar användningen, vilka metoder som kan utnyttjas för att öka användning samt kritik och utvecklingsmöjligheter för ICF. En systematisk litteraturstudie genomfördes med sökningar i olika databaser och 13 artiklar inkluderas efter urvalsprocessen.

Bakgrund Den psykiska oh?lsan i Sverige har ?kat under 2000-talet och v?rdresurserna f?r att behandla psykisk oh?lsa minskar genom nedsk?rningar inom v?rden p? grund av l?gkonjunktur och begr?nsningar av statliga medel. Detta s?tter stora krav p? att den psykiatriska v?rden som ges ska kunna behandla s? m?nga som m?jligt med s? f? medel som m?jligt. Tidigare forskning har identifierat flera f?rdelar och positiva h?lsoeffekter med naturbaserade interventioner.

Syftet med denna studie var att undersöka hur aktivitet beskrivs i litteraturen vid arbetsterapeutisk behandling av personer med bestående neglekt. Som redskap användes Anne G. Fishers sätt att beskriva hur aktivitet används av arbetsterapeuter. Metoden som användes var forskningsöversikt. Genom databaserad och manuell sökning har tolv studier inkluderats i forskningsöversikten och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys.

Kartläggning av de inställningar som finns hos förvaltningsfastighetsföretag med anledning av införandet av IAS 40 samt praxis. Intervjuade företag: Brinonva, Castellum, Heba, Kungsleden och Akelius.

Kartläggning av de inställningar som finns hos förvaltningsfastighetsföretag med anledning av införandet av IAS 40 samt praxis. Intervjuade företag: Brinonva, Castellum, Heba, Kungsleden och Akelius..

Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelsen av hjälpmedel som arbetsterapeutisk intervention för personer med demenssjukdom. Datainsamlingen genomfördes genom en litteratursökning via databaser tillgängliga vid Luleå tekniska universitet, vidare tillkom en artikel utifrån en sekundär sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades för att avgöra om de var lämpliga att inkluderas i studien. Resultatet grundades på elva artiklar, varav nio kvalitativa och två kvantitativa Artiklarna analyserades genom att ta fram likheter och skillnader. Resultatet redovisas i tre kategorier; Hjälpmedel stödjer självständighet och delaktighet, Hjälpmedel minskar oro och stress för vårdgivare och anhöriga och Hjälpmedels funktion och design påverkar användandet.

Att arbeta evidensbaserat innefattar både ett förhållningssätt och en process, vilket ställer krav på den enskilde arbetsterapeuten att kontinuerligt ompröva olika arbetsmetoder. Syftet med denna uppsats var att belysa arbetsterapeuters kunskap om och attityd till evidensbaserad praxis. Vidare att undersöka vilka hinder som angavs och förslag till lösning av eventuella hinder för att arbeta evidensbaserat. Metoden litteraturstudie användes och artiklarna valdes utifrån systematisk litteratursökning. Tio artiklar, publicerade 2000-2005, från fyra olika länder granskades avseende olika aspekter av evidensbaserad praxis.

A prerequisite of an international exchange of information is multilingual tools for information retrieval, such as the multilingual thesaurus. There is an ongoing discussion about the construction of, and the guidelines for, multilingual thesauri. In recent years the praxis as defined in ISO 5964 Guidelines for the establishment and development of multilingual thesauri 1985 has been the topic of a scientific discussion. It has been about how equivalence across languages is to be established when it comes to concepts, terms and relational structures. This masters thesis treats the praxis and practice of multilingual thesaurus construction.

I resultaträkningen tycks praxis utvecklas mot att värdeförändringarna redovisas som en del av rörelseresultatet och att realiserade och orealiserade värdeförändringar redovisas som separata poster. När det gäller beräkningen och presentationen av värdeförändringar är en central fråga om de realiserade värdeförändringarna skall tas med i beräkningsuppställningen över fastighetsbeståndets värdeförändringar. Här är det dock svårt att se utvecklingen av praxis. En annan central fråga är oklarheterna kring redovisade investeringar. En bra lösning är att redovisa separata kolumner för sålda och helårsägda fastigheter.

Syftet med denna uppsats var att studera gränsdragningsproblematiken kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. För att kunna realisera vårt syfte använde vi oss av den så kallade rättskälleläran vilket innebär att vi läste lag och förarbetena till dessa. Vidare läste vi även rättsfall och doktrin. Efter att ha studerat rättskällorna insåg vi att lagen är väldigt vag i sin definition kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. Därför fick vi koncentrera oss på vad praxis säger.